the centre of attention

the Centre of Attention

For exhibition images click here

Mejan Labs
Royal Academy of Fine Arts
Akademigränd 3
112 59 Stockholm

Launch event: Wednesday 9 April 2008, 5 to 8 pm
Exhibition 10 April to 15 June 2008
Tuesdays to Fridays 11 am to 5 pm
Saturdays and Sundays 12 to 4 pm.

At Mejan Labs, Stockholm, the Centre of Attention provides a remix of 'Gemeinschaft und Gesellschaft' (Düsseldorf 2007). The work brings together a number of wabi-sabi strands and foregrounds aspects of our practice in which all that art tries to make invisible we transform into art.

From the outset visitors can make changes to the work by adding, moving, editing and recombining elements, etc.

Gemeinschaft: family (kinship group) tribe - unity of will
Gesellschaft: self interest, civil society, contract - sacrifice of will

The open source nature of this work allows visitors to make artistic judgements and statements and to suggest challenges to our artistic and curatorial tropes. Further it allows us to attempt two specific things: a dematerialisation of the audience and an ever evolving/open ended installation.

Questions raised by this piece include whether the group thwarts the intention of the artist; or does a collective response add to the artist's intention?

Nothing lasts, nothing is finished and nothing is perfect. The unstableness of the piece underpins the instability of definitions, of human interaction, of the work's existence and meaning.

The individual is an unstable subject but the subject as object can not avoid an increased entropic fate.

With thanks to Peter Hagdahl and Björn Norberg

SWEDISH TRANSLATION:

The Centre of Attention: Gemeinschaft und Gesellschaft 9 April – 15 June 2008

“Allt det som konsten försöker göra osynligt transformerar vi till konst”. Så beskriver duon Pierre Coinde och Gary O’Dwyer, eller The Centre of Attention, sitt tillvägagångssätt. Det älskade och hatade utställningsrummet har sina kvalitéer, begränsningar och konventioner. Ofta är det ett minimalistiskt rum, där konsten ska visas så ostörd som möjligt. Kanske kan rummet tillåtas förstärka de utställda verken genom sin arkitektur, men i övrigt städar konstnärer och curatorer bort allt som kan verka störande. Projektioner ska vara utfallande, förvandla rummets vägg till en enda upplyst bild, teknik göms i angränsade rum, i taket eller i lådor, sladdar göms i kanaler eller limmas längs hörn och lister och om det är möjligt byggs utställningsrummet så att väggkontakter och vägguttag döljs eller samlas i gömda centraler. Kvar blir den vita kuben. Gemeinschaft und Gesellschaft är en inverterad utställning. Här saknas konstföremålen, den traditionella utställningsformen och The Centre of Attention ser också till att blanda ihop begreppen så att det uppstår en glidning mellan konstnären, curatorn och betraktarens roller. Coinde och O’Dwyer tar både konstnären och curatorns roller. I alla fall nästan. Delar av skapandet överlåter de till publiken. Utställningen består av DVD-spelare, monitorer, projektioner, sladdar och annat som de hittat i skrubbarna på Mejan Labs. Stegar och pallar som använts vid installationerna lämnas framme, material som inte använts blir kvar i utställningen, sladdar hänger i trassliga härvor, vägguttag och kontakter har markerats med färg, projektionerna är slarvigt installerade och monitorer har lämnats med baksidan utåt. Men det är inte utställningens slutgiltiga utseende då publiken bjuds in att förändra den då den baserats på ett open-source format, en term som de lånat från IT-sfären där programmerare ibland väljer att arbeta med öppen källkod så att vem som helst kan använda den, skriva om den eller stjäla den och därigenom låta den utvecklas så att programmet kan anpassas till nya förhållanden och kontexter. Coinde och O’Dwyer sätter på så sätt upp ramarna initialt men lämnar sedan installationen till publiken. Verkets titel, Gemeinschaft und Gesellschaft, har de lånat från den tyske sociologen Ferdinand Tönnies (1855- 1936) som ställde upp två huvudtyper av samhällen. Gemeinscahft, en enkel samhällsform, med starka, gemensamma värderingar, organiserat runt familjer, byar, städer - det agrara samhället och Gesellscahft, ett stort och ekonomiskt komplext samhälle baserat på modern industri där banden mellan individer är mer opersonliga. Med den teoribasen bör utställningen ses som ett sociologiskt experiment där de individer som besöker utställningen kan studeras. Publiken ställs inför en utställning utan uttalad riktning eller regler. Allting är konst, verket består av det som händer för stunden och de material som finns i utställningsrummet – rummet som sådant, föremålen, betraktaren – och utställningen ifrågasätter de sanningar som konstnärer ställer upp, konstinstitutionens auktoritet och publiken förväntningar. Den vita kuben är en del av ett system av starka konventioner och det är dessa som the Centre of Attention vill undersöka – och blottlägga. Kom ihåg att allt det som konsten försöker göra osynligt kommer de att transformera till konst. Detta gäller även systemen.